Taskig flickvän

Ja, det är inte bara Peter som kan vara taskig. Jag kan det med. =o)
Häromdan, tror det var i torsdags, så hade Peter lite svårt att komma upp på morgonen och eftersom jag är lite av en tidsnazist (har INGET med riktig nazismen att göra!) så tänkte jag hjälpa honom lite så att han inte kom för sent till jobbet.
Tyvärr är det så att... Ja, jag kan vara en riktig plåga! Särskilt när jag på morgonen ska väcka någon (det kan min kära mor och bror intyga). Och den här gången var inget undantag. Jag höll på tjata och tjata: Gå upp nu Peter. Ska du inte gå upp nu Peter. Det är dags att gå upp nu Peter. Du får inte komma för sent nu Peter. Upp nu Peter. Klockan är mycket Peter. Och så vidare. Samtidigt som jag höll på att putta till honom hela tiden.
Snacka om att han blev sur! ;oD
Oftast mumlade han bara saker som jag nog är tacksam för att jag inte hörde. Men så kom det små uppmaningar som: NU FÅR DU TA OCH SLUTA! Som fick mig att vilja störa honom ännu mer. Tihi tihi...
När han väl kom upp la jag mig till rätta bland dem varma sängkläderna och somnade så småningom om.

Jag tror det var på lunch sen som han beskrev hur han hade uppfattat morgonen. Enligt honom hade jag varit oförskämt pigg och tjatat på honom så att han höll på att explodera, och när han sedan väl gick upp hade jag lagt mig till rätta (och här går hans röst nästan upp i falsett) och somnat om!
Skandal vet ni! Och ni skulle ha sett hans min... Jag höll på att skratta ihjäl mig!

Så, det gör nog inte så mycket det där med bunken och att han skrämde mig halvt fördärvat. Jag fick min hämnd och kan få den i stort sätt när som helst.
För en sak, mina kära läsare (mamma, Peter och ibland Peters mor) jag kan verkligen vara en riktig plåga! Moahahahahhaha.... ;o)