20 juli 2005

Tanden och jobbet

Ja, jag kan ju börja med att säga att tanden är näst intill helt bra. Tyvärr ska jag tillbaka till tandläkaren i slutet av augusti och fylla igen. Just nu har jag medicin i tanden som ska ta död på alla bakterier (hade en kraftig inflammation under den förra rotfyllningen jag gjorde på samma tand...) och så gjorde dem bara en provisorisk lagning.

Jag vet inte vad som är vanligt vid en rotfyllning, men förra gången jag gjorde en så var tandläkaren väldigt noga med att det var ordentligt bedövat innan han ens började peta på tanden. Den här gången fick jag ingen bedövning alls. Han började borra, spände upp den blåa gummiduken, smetade på bakteriedödande medel och sedan satte igång med det som verkligen gjorde ont, den s.k. "slipningen".
När det gjorde som ondast och tårarna bara strömmade, försökte jag att tänka på att det onda skulle vara över efter det här. Men jag kan ju inte direkt påstå att det lindrade, även om det kändes skönt att tänka så.

När det var över sa dem åt mig att ligga still ett tag efter att dem tagit bort gummiduken. Och när de tagit bort det förstod jag varför. Det gjorde inte det första gången, men den här gången snurrade det jättemycket.
Jag vet inte riktigt hur jag klarade det, men efter det så gick jag ut till receptionen, betalade hälften (resten kunde jag betala nästa gång jag kom) och gick sedan vidare ut på parkeringen där mamma stod och väntade. Och precis som jag var för Peter dagen innan, var jag väldigt tacksam över att mamma var där.
Sedan satte jag mig i bilen. Det var då det brast och jag illipade. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen så ont gjorde det.
Mamma skjutsade mig tillbaka till Peters lägenhet där jag tog ett par panodil, lade mig på sängen och lipade ca en halv timme innan jag slocknade.
När jag vaknade sedan hade Peter precis kommit hem och jag hade knappt någon värk alls i tanden för första gången på över en vecka.
Några dagar efter det kunde jag t.o.m. börja tugga med tanden (innan fick jag t.ex. skära mackorna i bitar och stoppa in i munnen innan jag kunde börja tugga dem) och nu känner jag ingenting.

Jobbet på Södermalm går utmärkt. Jag var på Malmen i ca 3 veckor och nu ska jag vara på Söder i lika många veckor innan jag går tillbaka till Malmen. I början trivdes jag knappt alls på Söder. De som jobbade där tog inte "in" mig så mycket , de såg mig mest som en sommarjobbare som inte gjort något inom vården innan. Var ganska tråkigt eftersom jag mest bara tittade på då. Men nu, när de som varit på semester kommit tillbaka kan jag inte avgöra om jag trivs bättre på Söder eller på Malmen.
Jag får själv ta upp en del av dem och ska en vårdare lära mig något så förklara dem hur jag ska göra under tiden jag gör det, i stället för att bara visa mig eller säga till mig att göra det. Det tycker iaf jag är det bästa sättet att lära någon.

Men jag måste säga att jag saknar de boende på Malmen. Allihopa var de så mysiga och goa.
Fast, jag kommer säkert att sakna de boende på Söder när jag går tillbaka till Malmen. =o)

Jag kan inte bestämma mig för om jag tycker att det är en fördel eller en nackdel. Men nu på Söder har jag fått ett schema, vilket betyder att jag jobbar olika tider. Som den här veckan så börjar jag 7 alla dagar utom onsdag, men sluter 16 måndag och tisdag, 15 på torsdag och 13 på fredag. Och i dag börjar jag inte förräns 13 och slutar 20.30. Tyvärr blir det ju ingen sovmorgon för mig iaf. Först och främst av anledningen att jag måste gå upp tidigt för att somna tidigt så att jag orkar i morgon bitti.
Sedan så måste jag ju se till att pojken kommer upp...
Men det är ingen fara, nu har jag ju fått tid till att tvätta lite.

5 juli 2005

Vilken skitvecka!

I fredags såg jag fram emot en skön helg i stugan med avkoppling och lite pyssel i trädgården. Dessutom skulle vi ju på Sunhults loppmarknad.
Visst var i stugan, och på loppiset. Men under hela tiden hade jag en grym värk i högra framtanden. Och nu efter helgen... Har fått sjukskriva mig från jobbet både i går och i dag. Jag kan inte göra så mycket. Är trött om dagarna och sover emellanåt eftersom jag inte får göra det om nätterna pga tanden. Jag kan inte äta något som jag måste bita av något på, kan äta hårda saker om jag stoppar det direkt i munnen, men det blir inte mycket då eftersom det snart gör för ont.
Jag avskyr att äta tabletter, gjorde det så ofta under högstadiet pga den nästan kroniska huvud- och magvärken jag hade då. Men de senaste dagarna har jag räknat minuterna fram till nästa gång jag får ta en värktablett. Tyvärr försvinner inte värken helt då, långt ifrån, men den lindrar en aning även om det bara är för en kort stund.

Ringde tandläkaren i går och fick en tid redan samma dag. När jag kom dit frågade de en massa och jag berättade att jag för 4 år sedan hade haft liknande problem med samma tand. Jag skulle till tandläkaren och laga tanden, men de gjorde inget bra jobb så jag fick snart komma tillbaka och göra om det eftersom de inte hade rengjort hålet ordentligt innan de täppt igen det igen. Så fick jag göra en 3-4 ggr innan jag bytte vårdcentral till Nässjö (i samband med att jag började skolan där) där de gjorde en rotfyllning och sedan var allt bra.
I 4 år åtminstone.

Tandläkaren i går (efter gymnasiet bytte jag tillbaka till Tranås) började knacka på tänderna runt ikring den onda och frågade om det gjorde ont. Det gjorde det inte. Sedan knackade han på den onda tanden och jag var nära på att skrika. Sedan knackade han lite runt om igen och sedan på den onda igen. Hade det inte varit just för att det gjorde så himla ont hade jag gett honom en fin blåtira.
Efter det tog han ett kort. Och när han hade tittat på det sa han att kan inte kunde se något som inte fanns där efter rotfyllningen jag gjorde.
Nähä, tänkte jag. Jag inbillar mig väl kanske smärtan då. Men han sa att det antagligen är så att det har blivit något fel under rotfyllningen, som smuts var eller liknande. Det enda han kunde göra var att öppna upp, rengöra och sedan göra om rotfyllningen.

Därefter skulle han slipa bort lite av den tanden och den nedanför så att jag inte skulle komma åt den lika mycket och det skulle göra ond. Och mellan de väldigt onda slipningarna skulle jag tugga och bita igen hårt på ett litet papper som skulle visa om jag kom emot tanden mycket.
Jag skulle alltså tugga och bita igen hårt. TUGGA OCH BITA IGEN HÅRT.
Jag kunde hålla mig tills jag satte mig upp, då kom alla tårarna. Det kändes ganska pinsamt att börja gråta inne hos tandläkaren. Fick dock en kram av sköterskan och en klapp på axeln av tandläkaren. Sedan sa han åt sköterskan att hitta en ny tid så fort som möjligt.
Ska dit i dag kl 14.20.

När jag torkat tårarna gick jag ut till min underbara pojkvän som satt jag väntade i väntrummet. Sedan skulle vi cykla hem. När jag låst upp cykeln började jag att gråta igen. Det kändes som om en hammaren var på och hamrade på tanden. Jag var väldigt glad och tacksam över att Peter fanns där just då.
Tidigare hade han även köpt soppa, glass och jordgubbar till mig... Jag har verkligen haft tur som har träffa honom!

Så nu sitter jag och väntar på att klockan ska bli 14.20.
Jag fasar inte för själva "ingreppet", jag har ju gjort det tidigare och det gjorde inte ont knappt alls. Det jag däremot verkligen inte ser fram emot är tiden innan bedövningen då han säkerligen kommer att pilla på tanden + kostnaden. Jag kommer inte att behöva betala något i dag eftersom de inte kommer att bli klara med tanden, men nästa gång får jag punga ut med mellan 1700 och 1800 kr. Kunde inte det här ha hänt förra året då det var gratis för min del?

Mamma skulle komma in till stan (de är ju i stugan) och handla lite och då skulle hon passa in så att jag kan få skjuts till och från tandläkaren.

Nu ska jag lägga mig ner en stund, tabletten börjar sluta att verka.

1 juli 2005

Första veckan på jobbet

Jag vet inte hur jag ska beskriva den här veckan. Jobbig. Lätt. Slö. Fullt upp. Påfrestande. Rolig.
Japp, Jenny har till slut fått jobb.
Kanske inte ett sådant jobb som jag helst ville ha, det är "bara" i 6 månader och inget vidare betalt. Men som jag ser på det: Ett jobb, vara i 6 månader och jag får betalt. =o)
Min titel är egentligen ungdomsresurs, men jag gör i stort sätt samma saker som ett vårdbiträde. Jag har ju sommarjobbat 2 veckor tidigare på ett äldreboende och trivdes ganska bra. Felet var att jag bara var 14-15 år då och fick inte göra så mycket. Nu är jag ju över åldersgränsen. Dock skulle jag behöva gå en kurs i "flytteknik" men alla platser är tillsatta. Får se hur det blir.

Den här veckan och nästa vecka har/ska jag jobba från 7:oo till 16:00 och visst är det segt att gå upp och gå till jobbet när man tidigare kunde ligga och dra sig på mornarna. Men det är bra också. Jag som har sömnproblem periodvis, har aldrig sovit så gott som de här nätterna. =o)
Halva v.28 till v.31 ska jag vara på en annan avdelning än den jag är på nu (det är inte "min" avdelning så glada över, de vill ha mig för mig själv...) och då blir det andra tider. Som tex första dagen då jag börjar 13:00 och slutar 21:15 och dagen därpå jobbar jag 7:00 till 14:30.
När jag kommer tillbaka till "min" avdelning igen ska vi ev göra upp ett schema till mig så att jag får lite olika tider.

Hur trivs jag där då? Ja... I börjar var det lite sådär, jag visste inte vad jag fick och inte fick göra och kände inte en kotte. Nu har jag börjar komma in i det lite mer. Och jag måste säga att jag faktiskt trivs ganska bra. Visst kan det vara lite jobbigt ibland. Det är ju en avdelning för dementa och de flesta av dem behöver hjälp med i stort sätt allt. Fast de är ju så söta också. I bland räcker det med att man kanske säger att det var en fin blus de har på sig och de spricker upp i ett ljuvligt leende.
Sådant tycker Jenny om!

Nu är det 50 minuter kvar tills min mor kommer och hämtar mig. Hela veckan har jag bott hos min pojkvän. Och det är inte bara eftersom jag älskar att vara i närheten av honom, utan även eftersom resten av familjen flyttar upp till sommarstugan nu (dit jag ska när mamma kommer), plus att ifrån hans lägenhet är det bara 3 minuters promenad till jobbet. =o)

Ingen sovmorgon får jag i morgon heller. Nej, då ska vi till Sunhults loppmarknad vid 8. Det är tradition att åka dit varje år. Och dessutom skoj.
Ingen sovmorgon på söndag heller eftersom jag måste gå och lägga mig tidigt på kvällen om jag ska orka upp på måndag.

Nåväl...
Ser fram emot när jag börjar få min lön. Har stora planer då. För det första ska jag skriva in mig på körskolan så att jag äntligen kan ta körkortet. Sedan ska jag leta lägenhet så att jag kan flytta hemifrån, betala av min kamera, köpa ny kamera m.m.

Nä, nä. Nu ska jag packa ihop alla min grejer jag slängt runt i pojkens lägenhet.

Ha en underbar helg!!!