Tanden och jobbet

Ja, jag kan ju börja med att säga att tanden är näst intill helt bra. Tyvärr ska jag tillbaka till tandläkaren i slutet av augusti och fylla igen. Just nu har jag medicin i tanden som ska ta död på alla bakterier (hade en kraftig inflammation under den förra rotfyllningen jag gjorde på samma tand...) och så gjorde dem bara en provisorisk lagning.

Jag vet inte vad som är vanligt vid en rotfyllning, men förra gången jag gjorde en så var tandläkaren väldigt noga med att det var ordentligt bedövat innan han ens började peta på tanden. Den här gången fick jag ingen bedövning alls. Han började borra, spände upp den blåa gummiduken, smetade på bakteriedödande medel och sedan satte igång med det som verkligen gjorde ont, den s.k. "slipningen".
När det gjorde som ondast och tårarna bara strömmade, försökte jag att tänka på att det onda skulle vara över efter det här. Men jag kan ju inte direkt påstå att det lindrade, även om det kändes skönt att tänka så.

När det var över sa dem åt mig att ligga still ett tag efter att dem tagit bort gummiduken. Och när de tagit bort det förstod jag varför. Det gjorde inte det första gången, men den här gången snurrade det jättemycket.
Jag vet inte riktigt hur jag klarade det, men efter det så gick jag ut till receptionen, betalade hälften (resten kunde jag betala nästa gång jag kom) och gick sedan vidare ut på parkeringen där mamma stod och väntade. Och precis som jag var för Peter dagen innan, var jag väldigt tacksam över att mamma var där.
Sedan satte jag mig i bilen. Det var då det brast och jag illipade. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen så ont gjorde det.
Mamma skjutsade mig tillbaka till Peters lägenhet där jag tog ett par panodil, lade mig på sängen och lipade ca en halv timme innan jag slocknade.
När jag vaknade sedan hade Peter precis kommit hem och jag hade knappt någon värk alls i tanden för första gången på över en vecka.
Några dagar efter det kunde jag t.o.m. börja tugga med tanden (innan fick jag t.ex. skära mackorna i bitar och stoppa in i munnen innan jag kunde börja tugga dem) och nu känner jag ingenting.

Jobbet på Södermalm går utmärkt. Jag var på Malmen i ca 3 veckor och nu ska jag vara på Söder i lika många veckor innan jag går tillbaka till Malmen. I början trivdes jag knappt alls på Söder. De som jobbade där tog inte "in" mig så mycket , de såg mig mest som en sommarjobbare som inte gjort något inom vården innan. Var ganska tråkigt eftersom jag mest bara tittade på då. Men nu, när de som varit på semester kommit tillbaka kan jag inte avgöra om jag trivs bättre på Söder eller på Malmen.
Jag får själv ta upp en del av dem och ska en vårdare lära mig något så förklara dem hur jag ska göra under tiden jag gör det, i stället för att bara visa mig eller säga till mig att göra det. Det tycker iaf jag är det bästa sättet att lära någon.

Men jag måste säga att jag saknar de boende på Malmen. Allihopa var de så mysiga och goa.
Fast, jag kommer säkert att sakna de boende på Söder när jag går tillbaka till Malmen. =o)

Jag kan inte bestämma mig för om jag tycker att det är en fördel eller en nackdel. Men nu på Söder har jag fått ett schema, vilket betyder att jag jobbar olika tider. Som den här veckan så börjar jag 7 alla dagar utom onsdag, men sluter 16 måndag och tisdag, 15 på torsdag och 13 på fredag. Och i dag börjar jag inte förräns 13 och slutar 20.30. Tyvärr blir det ju ingen sovmorgon för mig iaf. Först och främst av anledningen att jag måste gå upp tidigt för att somna tidigt så att jag orkar i morgon bitti.
Sedan så måste jag ju se till att pojken kommer upp...
Men det är ingen fara, nu har jag ju fått tid till att tvätta lite.