16 april 2010

PU-samtal

Haft PU-samtal med chefen i dag. Riktigt givande faktiskt. Man kunde liksom lätta ens tankar och känna att han verkligen lyssnade. Aldrig fel det.
Vi tog upp det här med närvara också. Jag har varit lite, i brist på bättre ord får jag säga orolig, över vad chefen har tyckt över att jag faktiskt varit borta en hel del pga migrän. Varje gång vi sjukanmäler oss så ringer en sköterska från Sensia upp oss för att höra vad som är fel och sedan vidarerapporterar det till jobbet. Så mina "sjukdomar" kommer ju fram, men ändå. Han hade en lista på alla ggr jag har varit borta på ett år och hur många dagar per gång. 9 ggr på ett år visade sig. Om man då räknar bort gången jag gick hem mitt på dagar för att jag spydde och då jag var hemma en vecka för feber, så har jag "bara" haft migrän 7 ggr (om jag inte glömt någon annan sjukdom). Låter så lite... Fast varje tillfälle så har jag ju varit hemma 2-3 dagar pga av det så det känns så mycket mer.
Men det "roliga" i det är att min chef också lider av migrän. Har förstår PRECIS hur jag har det just nu. Han till och med kände igen mönstret (dagar per tillfälle i slutet av veckorna) från "sin egen tid". Saken är den att han för några år sedan fick en medicin som helt hindrar hans anfall. Yay, det finns hopp! Det tragiska är att det tog 10 år innan han fick den... =/
Men nu slipper jag tänka på vad han kan tänkas tro när jag är borta, han vet om vad det är.

Chefen sa något annat intressant i samband med det här. Det finns något man kan söka, i samband med försäkringskassan och läkare och sådant, som gör att man kan få slippa den första karensdagen. OM man får det beviljat då. Det vore ju GULD värt! Felet här är ju då att alla gånger jag har sökt för min migrän så har ingen läkare tagit mig på allvar. "Jaha, funkar det med det som finns på apoteket? Inte när du redan fått anfallet? Nä, men så är det ju..." Och så inget mer. 7 av 10 ggr så har jag redan migrän när jag vaknar. Det finns inga tabletter jag kan ta då, dem måste man ju ta vid första tecknet på migränen. Precis, det är ju något jag känner när jag ligger och sover...
Men nu har jag ju gått igenom det som finns på apoteket, de med det verksamma ämnet diklofernak i och de med sumatriptan. Diklofernak (typ Eeze) fungerar inte längre och sumatriptan (typ Oriptan) blir jag helt groggy av och mår väldigt lustigt.
Dags för lite tyngre grejer kanske...

Nähä, nu ska jag pyssla om mig lit tänkte jag. Lägga ansiktsmask och smörja in kroppen i väldoftande krämer. Låter välgörande efter en läng och hård vecka. Yay me!

1 kommentar:

Örnens blog sa...

Hoppas det inte dröjer 10 år innan du hittar bra hjälp!