Upptrappning

Från o med i dag är min man en student. =) Jag mötte upp honom på TUC efter jobbet med lite kontanter. Man kan nämligen (och det är något de rekommenderar) låna en laptop under utbildningen mot en deposition. Han hade inga kontanter på sig och då fick jag rycka in. Jag har fått intrycket av att han är hoppfull nu efter första dagen, han visade bla stolt upp sitt passerkort. =) Imorgon börjar det på allvar med bla grundkurs i programmering och kommunikation men redan nu sitter han och smygpluggar en av javaböckerna. ;)
Efteråt gick vi till Golden och åt lite. Det är ett av väldigt få ställen här i stan som man kan be att få grönsaker till maten i stället för potatis,ris,pasta. Hur svårt kan det vara egentligen?

Varje år vid den här tiden så sätter försäljningen i gång på jobbet. Det vet alla. Och man vet att företaget måste ta in lite nytt folk och öka produktionen. Man kan fråga sig då hur det kommer sig att de år efter år misslyckas med att förutse detta. Visstidare trycks in lite här och var och ska läras upp samtidigt som det förväntas flyta på som vanligt på linorna, de får in för lite material och planerarna hinner inte med. Och då blir det stopp följt av övertid när allt börjar rulla igen. Alltid, det slår aldrig fel!
Just nu är vi mitt uppe i upplärningen av visstidare och materialbrist. I dag kallades vi till ett möte. Blygsamt hoppfulla önskade vi att de skulle säga något i stil med att vi skulle få permission. Men inners inne visste vi att det var en omöjlighet. Och det var det såklart. Nej, företaget vill i stället att vi ska ta av våra egna surt förvärvade semesterdagar och/eller komptimmar till i mon och på fredag för att underlätta för företaget. Underlätta för företaget?!
BHA!
Vår avdelning var överens om att vill dem inte ha oss där får de allt skicka hem oss med betalt!